Katinka - La Vraie

Jag har väldigt många egenheter, både sådant som folk vet och som folk inte vet. Det är inte så himla viktigt egentligen. Men nyss kom jag på mig själv med att tänka helt normalt om någonting som många psykiatriker skulle tolka som ytterst tvångsmässigt beteende. Jag äter lite smått ritualmässigt: jag har ett speciellt sätt att äta i princip allt! Allt ska vara i perfekt propertion till varandra: jag skulle aldrig äta bara köttet och sedan äta upp potatisen och sist grönsakerna tex...! Jag åt nyss kycklingköttbullar med penne i sötsur kokos- och chilisås. Under måltiden satt jag och försökte göra så att det skulle vara perfekta proportioner. Först 4 penne till varje köttbulle, sedan fick jag för mig att jag tog för stor andel pasta och tog tre till varje. Efter ett tag insåg jag att det skulle mer än räcka med 4 till varje så då tog jag 4 istället. När jag var klar fanns det ändå typ 15 penne kvar. Det var då det sjuka kom in i mitt huvud (som om du som läser inte redan tycker att det låter skumt). Jag kom fram till att jag faktiskt skulle kunna lägga i 4 penne per köttbulle nästa gång från början så jag vet att det blir lagom! Låter det tvångsmässigt... att räkna makaroner att äta... eller låter det bara anorektiskt?? Hahahahaha! Jag vet (och alla som känner mig) att jag inte är anorektisk och jag är inte tvångsmässig... jag är bara extremt analytisk och systematisk! Jag skulle aldrig fastna i nåt som att räkna pasta :P Lite kul tyckte jag iaf att det var. Men så som jag gjorde när jag åt nyss gör jag med all mat... på ett eller annat sätt!! ^^ Pussar!!