Känslor... och massor av dem



Ska allt vara såhär omvälvande??

Mina tankar och känslor ger mig varken tid eller rum för att tänka eller känna!! Låter det logiskt... låter det rimligt?

Allt GÖRA är för mycket så till slut gör jag ingenting... så det blir bara mer och mer GÖRA tills jag inte vet vad jag ska göra, vad jag ska ta tag i, vad som är viktigt... vad som är nu, vad som är då... vad som är... jag......?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0