Fäääärdig!
Nu sitter jag här vid datorn. Alldeles färdig! Jeans, stor fet kofta, kappa, mössa, fetinghalsduk.... och så förstås BH, trosor och strumpor. Jag tog tre riskakor av mamma till frukost (med pålägg) och skrev en lapp bredvid en tjuga på diskbänken.
"Jag tog tre riskakor av dig! Älskar dig. <3"
Snart bär det av till bussen... det är fan helt galet! Fast idag har jag varit galet duktig faktiskt! Jag brukar alltid vara i sista sekunden - på senaste tiden. Jag kollar på klockan nu och har faktiskt en hel kvart på mig... trots att jag gick upp 05:30. 05 ringde larmet. Jag tände lampan. Satte mig upp halvt. Sedan "satt" jag bara och stirrade i luften och tänkte... halft. Nu iaf är jag "vaken".
Igår på ICA:
Jag skulle cerva en kund. Hon var där med sina två barn. Nu är det så att det finns framförallt två sorters tjocka människor som jag verkligen inte tycker om.
Typ 1 - Först är det de tjocka mammorna med tjocka barn. Frasen "Men min dotter/son vill bara ha pizza...!" används alltför ofta och det äcklar mig. Min mamma gav mig inte vad jag än ville ha när jag va liten. Hon såg till att jag åt sallad osv osv osv. Bara för att föräldern äter skit ska inte barnet växa upp med den vanan och behöva kallas "tjockis" på dagis/skolan/jobbet.
Typ 2 - Sedan är det mammorna som skriker men inte agerar. Det är mammorna som är så tjocka att de inte orkar någonting. De bara skriker på ungarna. Destruktivt och utan effekt. Till slut orkar de inte ens skrika... inte ens säga till...
En typ 2 var hos mig igår. Hon hade en tjock dotter (hon är alltså en blandning av typ 1- och 2). Sonen var lite mindre och höll nog på att växa ganska rejält så han hade förskonats än så länge. Iaf. Dottern (kanske 6 år) och sonen (kanske 4) höll på och klättrade runt bandet i kassan. Dottern - som såg fullständigt urbota ut - sköt in allt ömtåligt som jag hade lagt åt sidan till mitten på bandet. Jag skjuter ner stora flaskor med Cola: OJ, in åker expressen så den hotar att formas till en liten pappersboll. Där slank vindruvorna in också. Oj!! Chipsen ska också in emellan. ALLT ska in under ALLT tungt. De skriker och är allmänt odrägliga. Mamman tittar ointresserat på sina barn och verkar inte ALLS bry sig om oredan de skapar på bandet. Jag väntar tålmodigt på att hon ska flytta på framförallt tidningen - som ligger fastklämd längst ner. Än kan den räddas. MEN NEJ!! Till slut hör jag ett "Kan du köra ner varorna!!?". Jag kontrar med ett "Jo, men skulle du kunna flytta på tidningen som ligger där nere. Den oroar mig litegrann!". Hon flyttar på tidningen som en stor idiot. Det som irriterar mig är att - om tidningen skulle ha gått sönder skulle hon utan tvekan skällt på mig för att JAG hade lagt tidningen på bandet... trots att hon såg på när hennes dotter sköt in varorna. Allt är kassörskans fel!!
Time to leave!!!
PUSSSSSSSSSSSSSSS
"Jag tog tre riskakor av dig! Älskar dig. <3"
Snart bär det av till bussen... det är fan helt galet! Fast idag har jag varit galet duktig faktiskt! Jag brukar alltid vara i sista sekunden - på senaste tiden. Jag kollar på klockan nu och har faktiskt en hel kvart på mig... trots att jag gick upp 05:30. 05 ringde larmet. Jag tände lampan. Satte mig upp halvt. Sedan "satt" jag bara och stirrade i luften och tänkte... halft. Nu iaf är jag "vaken".
Igår på ICA:
Jag skulle cerva en kund. Hon var där med sina två barn. Nu är det så att det finns framförallt två sorters tjocka människor som jag verkligen inte tycker om.
Typ 1 - Först är det de tjocka mammorna med tjocka barn. Frasen "Men min dotter/son vill bara ha pizza...!" används alltför ofta och det äcklar mig. Min mamma gav mig inte vad jag än ville ha när jag va liten. Hon såg till att jag åt sallad osv osv osv. Bara för att föräldern äter skit ska inte barnet växa upp med den vanan och behöva kallas "tjockis" på dagis/skolan/jobbet.
Typ 2 - Sedan är det mammorna som skriker men inte agerar. Det är mammorna som är så tjocka att de inte orkar någonting. De bara skriker på ungarna. Destruktivt och utan effekt. Till slut orkar de inte ens skrika... inte ens säga till...
En typ 2 var hos mig igår. Hon hade en tjock dotter (hon är alltså en blandning av typ 1- och 2). Sonen var lite mindre och höll nog på att växa ganska rejält så han hade förskonats än så länge. Iaf. Dottern (kanske 6 år) och sonen (kanske 4) höll på och klättrade runt bandet i kassan. Dottern - som såg fullständigt urbota ut - sköt in allt ömtåligt som jag hade lagt åt sidan till mitten på bandet. Jag skjuter ner stora flaskor med Cola: OJ, in åker expressen så den hotar att formas till en liten pappersboll. Där slank vindruvorna in också. Oj!! Chipsen ska också in emellan. ALLT ska in under ALLT tungt. De skriker och är allmänt odrägliga. Mamman tittar ointresserat på sina barn och verkar inte ALLS bry sig om oredan de skapar på bandet. Jag väntar tålmodigt på att hon ska flytta på framförallt tidningen - som ligger fastklämd längst ner. Än kan den räddas. MEN NEJ!! Till slut hör jag ett "Kan du köra ner varorna!!?". Jag kontrar med ett "Jo, men skulle du kunna flytta på tidningen som ligger där nere. Den oroar mig litegrann!". Hon flyttar på tidningen som en stor idiot. Det som irriterar mig är att - om tidningen skulle ha gått sönder skulle hon utan tvekan skällt på mig för att JAG hade lagt tidningen på bandet... trots att hon såg på när hennes dotter sköt in varorna. Allt är kassörskans fel!!
Time to leave!!!
PUSSSSSSSSSSSSSSS
Kommentarer
Trackback
