"I have a dream"

Nu imorse drömde jag en dröm som kändes obehaglig.

Det började med att jag var en betjänt till Micke och att han bodde på en grönsaksavdelning på någon affär. Jag var en manlig äldre herre med snipet utseende... lite som Kalle Stropp, syrsan i Grodan Boll. Iaf så var det någon där - om det var kille eller tjej minns jag inte - som var lite kuvad. Jo! Det var typ Mickes brorsdotter som han tog hand om som en dotter. Hur nu det ska gå till när han inte ens har en bror eller är gammal nog för att ha en brorsdotter i 20årsåldern.

Iaf så älskade den här brorsdottern pärlor men hon var försynt och var alltid helt tyst. Och pärlor växer ju i vitlök (????????) så det var ju perfekt att vi bodde på en grönsaksavdelning.  Jag plockade ihop ca 10 pärlor åt henne men tappade två om och om igen och Micke log överlägset åt mina snesteg. Jag lyckades aldrig med mina försök och scenen byttes.

Nu var jag mig själv igen och jag var tillsammans med Micke istället. Vi var på nån slags utställning. Han var avvisande och såg fortfarande nedlåtande på mig. Jag hittade en radda med gigantiska penslar som var längre än jag. Jag gick till dem och skrattade och visade. Micke viftande avvisande med handen som en dålig förälder gör mot ett barn. Han stod och pratade med Tommy som han var väldigt trevlig mot.

Jag hade tråkigt och ringde Tove och kollade om hon kunde komma dit men hon var i skolan. Micke bad om luren och började genast föra ett livligt samtal med dräpande- fast flirtiga kommentarer om Toves utseende och mycket annat. Sedan gav han tillbaka luren efter ett bra tag. Tove hade redan lagt på. Micke sa till mig "Hmm, jag gillar Tove!" med avlägsen blick och sedan var jag som luft igen.

Jag gick därifrån för jag orkade inte gå runt själv någe mer. Jag gick till Nyckelskolan (min gamla grundskola för 6an-9an). Där satt Tove och hade privatlektion i matte i spanskarummet med Caroline (engelskalärarinnan). Tove verkade besvärad att jag kom och sa att vi fick prata nån annan gg. Sättet som hon sa "nån annan gg" på fick det att låta mer som ett "helst aldrig".

Jag gick ut och i korridoren innan de - som går som en oval genom skolan - delar på sig och där träffade jag Sandra Lindwall som gick i min andra grundskola - Brunnsängsskolan - från 1an till 5an. Från början såg hon helt normal ut och som jag minns henne fast lite äldre. Vi satte oss och pratade i en soffa. Nu var hon plötsligt ganska stor. Hon började visa sina kläder. De var väldigt speciella.


Tyvärr kommer jag bara ihåg klänningen som satt väldigt osmickrande och de svarta strumpbyxorna som man såg grenen på. Det var miljontals andra små utsmyckningar som blandannat två fransväskor i olika färger och former som var extremt fula. Men jag minns dem inte så väl att jag kan göra dem rättvisa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0