Allt är blött

Ögonen är blöta, kinderna är blöta... håret är tom blött

Jag har inte gråtit så mycket på ca tre år

Jag grät pga mig

Pga vad jag tycker om mig

Det är så tragiskt för jag tycks inte kunna släppa det

Det påverkar mig så mycket

Varje minut av varje dag

Det påverkar andra också

Jag vet inte hur jag ska få bort det

Jag skriver inte för medlidande

Jag skriver för att jag måste

För att inte sjunka djupare

För att inte känna mig så ensam

Det är inte normalt att tänka hur tjock man är i ALLA LÄGEN

Att ALLTID tänka hur tjock man ser ut nu

Hur dålig mat man har ätit

Hur lite man har rört sig

Ikväll kände/känner jag en slags starkt ångestfylld känsla av hopplöshet

"Jag kommer aldrig kunna slappna av från det här"


Jag vet inte vad jag ska göra

Skiter fullständigt i den där helvetes pajen

Nu kommer ångesten igen

När jag snart har skrivit klart

När jag snart inte har någonting att göra

Ingenting att tänka på istället för hur jag ser ut

Jag vill inte förstöra mitt liv såhär

Jag är idiotisk

Jag vill inte mer

Vill inte

FAN!

Skärp dig för i helvete

JAG BLIR SÅ ARG PÅ MIG SJÄLV!!

Vad fan ska det här vara bra för

?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0