Tappelitappeliknus... vem är det som tappar på mitt plåttakshus?


Klockan är 03:45. Dags att gå upp... eller? Nä... jag är ju ledig!

Vad är det som låter? *tap... tap... tap... tap...*. Tänder lampan efter 5 minuters "tappande" och går till fönstret. Öppnar. Det droppar vatten på plåtbrädet under mitt fönster. Det kommer högt uppifrån i en enda ihärdig droppe åt gången. Det faller genom luften som en missil och landar hårt. *TAP!!!*.

Det slutar inte. DET SLUTAR INTE!!! Går in i klädkammarn och hämtar en liten handduk. Böjer mig ut genom fönstret och slänger den på rätt plats. Brädet sitter ca 1 meter under fönstret.


Sådärja. Där ligger den bra. Ser droppen landa *buff* längst ut på handduken. Nöjd. Inget med "tappande". Tittar på handduken ett par minuter och går och lägger mig. Efter en minut hör jag ett högt *tap*, sedan inget mer. Men det är för sent. Det har stört min nattro och jag väntar på nästa droppe. Där kom den. Det finns tydligen flera droppkällor. Jag reser mig upp. Förbannad. Ut till fönstret. Ökar handdukens vidd.


Jag lyssnar. Tyst, så tyst är det. Aaah... Oroar mig lite för att det ska droppa igenom men skjuter det år sidan.

Ligger i sängen igen. Nu är jag inte lika naiv. Mina ögon förblir öppna medan jag övertygat väntar på nästa droppe. Det tar en stund men där... där kommer den. Men bara en. Och det dröjer länge innan nästa förrymda droppe kommer. Tänker 'Kanske jag kommer kunna sova ändå'. Ligger där ungefär 10 min och lugnar ner kroppen och själen men då kommer dödsstöten. Handduken har blivit blöt och droppen slår hårt emot plåten under den blöta handduken.

Jag är förbannad. Funderar. Inser att jag har en filt i klädkammarn som jag inte använder för att den luddar av sig så. Skit i ifall den försvinner i natten. Jag SKA få sova. Rycker åt mig filten. Öppnar fönstret. Hänger mig ut (spritt språngande) och plockar upp handduken. Och placerar ut filten trippelvikt över en massiv yta.


Jag beskådar mitt verk. Vägrar nästan tro på att det ska funka. Lägger mig. Och så somnar jag inom 5 minuter. Så tyst... så tyst...


På morgonen ligger filten plikttroget kvar. Duktig filt! Något är du bra för iaf <3


Kommentarer
Postat av: Cat

Hahaha!!! du är bara helt underbar Katinka!!! Du måste bara bli författare! En bok med illustrationer med små berättelser som denna, pigaller och annat smått och gott, tack! ;) Titel: "Katinkas exceptionella små upptåg och berättelser.." Eller: "Världen sedd med Katinka ögon.." Eller nåt.. haha.. PUSS!

2011-08-15 @ 17:25:35
Postat av: Faster Ida

Kan inte annat än att hålla med tidigare inlägg. Du beskriver de små tingen i vardagen helt jävla fantastiskt underhållande!

2011-08-17 @ 00:31:40
Postat av: Cat

Bra att nån annan än mamman skriver det! Så kanske Katinka bättre kan tro på det och förstå hur bra det är :D



När lägger du ut lite underbara teckningar också, Katinka? Som skridskoåkaren t ex.. eller den mörkrädda :P

2011-08-17 @ 06:56:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0