Katinka - La Vraie

Känner mig stressad, inte till ro.... verkligen inte ett med mig själv. Vill skita i jobbet imorgon... vill känna mina fötter på marken. Gör jag inte nu... känner mig jagad.... Den känslomässiga kontakten med omvärlden är noll...

Nä... känner mig lite allmänt smådepp idag. Skulle behöva en David som skulle hålla om mig hårt och länge och säga massa fina saker just nu. Men han är och dömer och jag ska till jobbet snart. Vara tvingad att säga massa snälla fina saker till massa andra och få lite skit tillbaka då och då. Har inte lust med det idag. Nää... usch. Det här är en sån där dag jag bara vill bli nedsövd och vänta på bättre tider...

Visst, jag visste inte ens om han levde eller inte innan. Men nu känns det iaf sorgligt att han är död!

Sooooovaaaaaa!!!

Är kassaledare idag. Ringde nyss ner för att kolla hur läget var nere i kassorna. Kassörskan som jag ringt till sa att hon inte mådde så bra, att hon kände sig lite luddig. Då blev jag sådär orolig och fick en knut i magen. Jag tycker sådant är skitjobbigt. Man vet liksom inte själv hur dåligt personen mår... eftersom man inte känner det själv!

Jag är kär i livet! Jag är kär! Jag är!

Blandar in lite humor så kanske det känns bättre... NOT! Eller... lite faktiskt, just nu

Vet ni vad? Jag har faktiskt VÄRLDENS bästa pojkvän. Längtar tills du är tillbaka på söndag älskling! DÅ du!

...

En härlig snubbe skrapar triss i TV4 nyss. Först skulle han skrapa hur många år han kommer få vinsten. Sedan ska han skrapa hur mycket han ska få i månaden under dessa år. Han skrapade FEMTIO år!!! Det är ju helt galet!! Jag hoppas han får någonting ordentligt. Fatta att bli avlönad "gratis" varje månad i 50 år!!! Skulle jag få det nu skulle jag vara 73 år när jag fick min sista avlöning!!

jag orkar inte... jag är på ett helt uppgivet humör. Är rastlös men vill inte göra någonting. Stängt av ljudet på mobilen och stirrar bara.... på skärmen, bortom skärmen, framför skärmen. Vill bara försvinna. När jag börjar oroa mig för andra försvinner all kraft och kvar finns knappt jag. Bara ett tomt skal... Oroa dig inte. Imorgon är nog allt som vanligt igen. Det är såhär jag är. Antingen är jag här... eller inte.

Inte glad. Inget bra humör. Inget bra beteende. Inget bra alls faktiskt.

Lämna mig ifred!
Krama mig, älska mig!

Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Jag är allmänt uttråkad. Vanligtvis brukar det bero på att dagen har varit rolig som dagen går snabbt. Idag har
varit en helt värdelöst tråkig dag... men tiden har ändå gått rätt snabbt. Det går inte ihop liksom!

Först när jag kom hade jag onda föraningar... kändes som att någonting skulle ske. Någonting dåligt. Efter 3 minuter går min kortterminal offline. Där gick den sparlåga jag gick på.

De första - hmmm - kanske 30 kunderna var i top hundra de tråkigaste kunderna jag någonsin haft. Jag tänkte att jag skulle få igång mitt humör lite genom att skoja lite med trevliga kunder. Den planen gick i stöpet. När det väl kom en trevlig kund efter ett år eller så lyckades det inte väcka någon slags väntande energi hos mig what so ever. Jag var bara trevlig tillbaka men fortsatte ha den där knuten i magen och halsen.

Sitter och kollar på en Plopp i fönstret några meter bort. Inte sugen alls. Bara tittar.

Så arg och besviken! Jag har den här klumpen i magen och den går inte bort. Har försökt spela så jävla glad musik som jag bara kan men det går inte bort! Jävla skit. Har man betalat 1400 för en slingning och en klippning ska man fan FÅ en klippning också. Då ska frisören klippa tills det blir bra, inte säga att man får boka - OCH BETALA - för en ny tid för att klippa. Jävla skit heller att jag kommer tillbaka. Där gick typ resten av pengarna den här månaden på en jävla skitklipppning. På mitt förra ställe där det kostade 2000 - kostade skjortan - klippte hon för tusan järnet tills jag inte kunde gnälla längre!!!