Katinka - La Vraie

Nu sitter jag och Tove i datorsalen... ritade om Tove eftersom den förra blev mer seriefigursaktig! Nu ritar Tove Jocke... det ska jag med nu tror jag! Fast han är inte här!

Jag pratade med Jocke som skickade en paintbild som han hade gjort av ren uttråkning, det slutade med att jag hittade en gammal mapp med paintbilder som jag har ritat. Här är en som är lite söt!

Länge sedan jag ritade nu!

I några dagar har jag succesivt kladdat ner Jack Sparrow på ett papper. Det började som att teckna men slutade med två alldeles för korta svarta pennor och en massa kladd. Allt tog en sväng åt helt fel håll när jag upptäckte att näsan hade blivit för lång och att högra ögat hade vandrat för långt in i ansiktet, iaf så dokumenterade jag utvecklingen! Uppmärksamma skillnaden mellan bild nr 4 och bild nr 5, se ena ögat. Suddegum är mer eller mindre värdelösa när det gäller färgpennor. Det ser ut som en slemig, socialt missanpassad mexikanare som bär runt på ett svärd och en sned lyktstolpe:

(CENSUR)

Kunde man vara mer missnöjd... då skulle jag vara det!



Sedan ritade jag en bild som jag blev mera nöjd med... detta eftersom den bara tog 5 minuter att rita. Det känns mindre misslyckat om man inte anstränger sig!



(Jag blev så missnöjd med Jack-Sparrow-bilderna att jag tog bort dem helt enkelt!)

                             

Nu får ni kolla på bilderna för jag fick faktiskt nästan mjölksyra av inscanningen!!!

PUSS

Hur gör man när man är ledsen... och det inte finns ett jävla skit som man kan göra åt det?

TRÖSTA MIG!!!

För vad undrar du? Nä det kan jag inte säga, säger jag

MEN TRÖSTA MIG!!!

Du tar mitt huvud. Lägger det mot min axel. Allt ska bli bra... vad vet du om det... vad vet jag...?

TRÖSTA MIG DÅ!!!

Mitt hjärta gråter fortfarande tyst när jag ska sova. Både av längtan och av avsky.

TRÖSTA MIG!!! vrålar det

Jag kan ju inte... jag vet inte vad som är fel. Viskar jag tyst... skamset.

.

Nej, visst inte...!
... jag är djupt innanför...
... det yttersta av mitt väsen!

Min kropp slutar fungera
Hjärtstillestånd 500 gånger i sekunden
Någon skakar grus i mitt huvud
En duk knölas ner i halsen
Dämpar mina känslosvall så att endast jag kan se dem
Vassa, elaka naglar hugger efter mitt ömtålga hjärta
Även dessa är det endast jag som kan se
Ingen annan ser hur de sliter och river
Försöker hjälpa mitt hjärta att lämna mitt bröst
Dunkande, smärtande upp genom halsen

Ingen kan se hur jag lider
Ingen kan känna mina känslor
Förutom jag
Ensam i mitt huvud, mitt bröst och mina känslor
Här sitter jag nu i grund och botten ensam
Tar jag duken i min hals
Pressar den hjälpsamt längre ner
För att dämpa mina känslosvall som endast jag kan se

Fan vad arg du gör mig
Fan vad jag inte har rätt att vara arg på dig
Men fan vad rätt jag HAR att vara arg på dig
Bestäm dig för hur fan du ska behandla mig
Fixar fan inte att känna mig som bomull ena sekunden och som törnen den andra
Vänner kan fan inte bli behandlade som skit dom heller
Jag är fan ingen jojo



FAN VAD ARG JAG ÄR!!
SKÄRP DIG FÖR FAN



(en "dikt" till ingen särskild)