Katinka - La Vraie

Idag stekte jag massa köttbullar och kokade spaghetti och åt med ketchup. Fucking unhealthy and I don't give a fuck!!

Fucking old don't-care-Katinka is back... and it's beauuuuutiful!

Jag håller på att dö av irritation. Jag ska köpa ett par elekronikprylar och sökte på pricerunner. På Josefssons/ellos var det billigast! Så skulle jag registrera mig som kund... men NEJ, jag existerar ju inte... mitt personnummer är inte gilltigt... "Fel i personnummer. Försök igen". FAN HELLER! Gå och dö!

Sedan ska jag ner och hämta ut ett paket! ^_^ Men nu ska jag borsta tänderna och sminka mig först och främst!!! 

Synd bara att man ska ha ångest på sin ta-det-lugnt-dag!

Får väl vara tacksam för att det inte har dykit upp en virusruta på hela tre minuter!!!

PUSSAR!!! Och så en hälsning till min Jenny i Kalmar! =D

Johans kamera får mig att se ut som en fet djävla valross... uhuuu, jag vill dööööö

... kommer jag låtsas att jag mår bra...

Är det luft... eller vadå? Jag kan inte vara någonstans och bli respekterad om jag vill vara ensam... ingenstans... är det konstigt att jag håller på att bli sjuk av brist på ensamhet???

Jag får snart ett nervöst sammanbrott och jag har bara bott hemma i snart 4 timmar. Först har jag mamma som pratar hela tiden (med mig/med sig själv) och nu Jannike som tar väldigt mycket plats!!

Det är mammas lägenhet och det är la bara för mig att hantera.

Jannike går igenom en förändring just nu och hon har lika stor rätt att vara här som jag så det är la bara för mig att hantera det med.

Mitt skynke betyder ingenting... jag kunde lika gärna vara dörrlös...

Jag kallsvettas som i feber, vill kräkas och min hjärna har allvarliga överläggningar med sig själv om att sova utomhus inatt... ALLVARLIGT talat!!!

Om det är så att du - som nu läser - är en av dem som har ring/smsat och inte har fått något svar så ber jag om ursäkt och även om överseende! Jag är lite inne i mig själv och försöker ta det lugnt! Ibland så svarar jag då inte eftersom jag helt enkelt inte orkar/har lust till att vara så pass social för den stunden/dagen/osv osv.

Jag håller sakta men säkert på att läka mig själv och snart kommer jag förhoppningsvis ha en lägenhet som kommer försnabba processen totalt!!!

Puss!!!

... av att inte vara ensam!!!

När mamma går omkring vill jag bara falla ihop på hallgolvet och gråta!!! Jag får nästan aldrig vara ensam och det kväver mig. Jag stod och skulle ta kläder att sätta på mig. Mamma gick förbi. Jag stängde garderoben och kände mig nära att svimma av förtvivlan... jag såg mig själv i spegeln när jag gömde mig ett tag på toaletten... 'vad fet jag är'. Sedan gick jag in i mitt rum och satte mig. Nu fick jag ett sms... det kanske är psykvården som vill spärra in mig... snälla, säg att det är de!!

Jag vet inte vad jag ska göra... jag är i ett chockartat tillstånd

Att man kan hata någon för den som den är, är obeskrivligt.

Jag vill slå någon

Gissa hur det gick...?

.. nädå, ska på promenad ^_^

                                        










                                                                  panik
       

 

När jag googlade på ätstörningar snubblade jag över en sak som heter hyposyntes. Det är två personer som har en hypnos- och hyposyntesmottagning i Huddinge. Jag tror jag ska prova på det faktiskt. Det kostar 600 kr per gång... men det kan det nog vara värt!

De senaste inläggen har varit korta och ganska så ytliga. Detta trots att jag både hetsåt och "befläckade porslinet" igår!

Intressant!

Wohoooo... so great. Och jag är bara ännnu mer kär i Twitch!! MMMMMMM!!! ^^

Jag hetsåt igår. Fy mig! Detta trots att jag hade lyckats att inte hetsäta på två dagar. Nu börjar det igen... den onda cirkeln. Jag vill ringa en psykolog... hon/han kanske kan hjälpa mig reda ut mina cp-knutar. Men jag orkar inte. Har inte energi eller psykosk ork till det. Istället kommer jag nu sitta här; tänka på mat, må illa över mat, må illa över mig själv, vara oviss om framtiden tills jag ska till jobbet vid halv ett.

Fan vad jag älskar mina vänner! Jag menar det. Det är bara när jag är med er som jag kan glömma maten och ångesten. Självklart finns känslan där ändå ibland... men ni ger mig kraften att kunna slappna av och må bra i missären. Jag älskar er och tackar er för att ni inte flyr! ;) Massa pussar och kramar

PS: Ledsen att jag inte mötte dig vid bananbåten Tove... jag hoppas du kan förlåta mig!! Din för evigt //Sockerpullan